Det har varit en bra vecka, inget snack in den saken. Vi går mot årets stora högtid, och även ett nytt år. Spännande, verkligen.
Hade bokat tvättstugan sju till tio och som klockan närmade sig halv åtta kom oron. Jag mindes den gången. De där gångerna. "Tvättmaskintjuvarna"som jag har valt att kalla dem i mina memoarer. Hade de hunnit slå till? Bäst att jag skyndade mig. Blott minuter senare var jag nere i tvättstugan. Det kom in en herre. Jag sa Tja, han sa Tja tillbaka, och dialogen var ett faktum. "Ehrm, ska du ha maskinen där inne?", frågade han. Jag var blixtsnabb i mitt utlägg om att det skulle jag visst inte, och att han gott kunde ta den. Kommunikation när den är som bäst.
Flickorna hade spenderat dagen hos mormor och morfar på Berghem, medan jag hade stått i ärans tjänst. Klara skulle sova och vi gjorde kväll. Det skulle snart visa sig att den lilla prinsessan var allt annat än trött. Hon småpratade i mörkret, där hon låg mellan oss. Ibland har man svårt att hålla sig för skratt, trots att man försöker hålla på tystnaden. Jag sneglar då och då oroligt på väckarklockan. Tio skulle tvättstugans e-tidlås slå igen, så innan dess skulle projekt nattning tvunget vara i hamn. Det såg ut att falla. Som drottningen gick upp för att kissa förklarade jag för Klara att jag bara skulle gå och dona med tvätten. Så blev det. När jag kommer tillbaka hör jag ett host ifrån sovrummet. Jag öppnar försiktigt dörren och tittar in. Jag ser Klaras ögon. Jag hör drottningen ryta. Arg är hon. Tycker att jag är dåraktig som kommer in, när hon äntligen varit riktigt nära att få Klara att somna.
Jag i min tur ville ju bara att Klara skulle känna sig försäkrad om att jag fanns i närheten när hon föll i sömn. Nå. Nu låg vi alla tre under täcket igen. Just som jag tror att prinsessan kan komma att slockna för kvällen händer det. Jag hör det klassiska ljudet. Ett barn som kastar upp. I nästa ögonblick hör jag drottningen. "Åååååååååååh, rakt i munnen på mig! Allt for rakt i munnen på mig!" och i nästa stund är det allt annat än tyst och sleep mode. Det är byte av sängkläder, och in i duschen för två nerkräkta flickor.
Jag sticker inte under stol med att drottningen i detta skede är mycket vrång på mig. Hon anser att om jag inte hade stuckit in mitt huvud när jag kom ifrån tvättstugan hade Klara sovit, och då hade hon inte kräkts, och hon hade inte fått allt Klara ätit under dagen (blandat med magsyra) rakt in i munnen. Jag håller stånd. Om det är att betrakta som 'En dåres försvarstal' eller ej? En helt annan fråga.
Nåväl. Kanske tio minuter senare ligger vi åter till sängs. Nu somnar snart Klara. Jag smyger upp. Hungern har legat över mig hela dagen. De hade visst ätit lax med potatis och nån kall sås med räkor, där på Berghem, flickorna. Det hade till och med blivit över åt mig. Åh, kungligt. Som vi låg och nattade Klara för sista gången frågade Ingrid "Nu är du inte särskilt sugen på att äta va?" (i och med all uppkastning), men det var jag visst det. Faktum är att jag inte hade tänkt på mycket annat än mat under hela tiden som vi legat där. Nu tog jag mig upp, och snart serverade jag mig själv denna goda huvudrätt, kantat med en Västindisk maltbrygd. Finemang blev det. Mums. Nu ska jag vika min rentvätt, sedan lägga huvudet på kudden. En ny dag och vecka imorgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar