Onsdag

Klaras mask vid inhalation mot hennes förkylningsastma har gått sönder. Tack och lov har vi så när som fria uttag. Idag var jag in på Apoteket och hämtade en ny. Passade på att ta en bild på den gamla. Den ser lite festlig ut.

Sen vill jag passa på att slå ett slag för den nya mattan som drottningen har styrt upp. En så kallad ryamatta. Jag kommer ihåg ordet, för jag minns att min mamma hade en sån när jag var liten. Den var precious, och man fick inte spilla saker på den. Ryamattan.

I skrivande stund är hon tjugo i elva. Dagen har flytit på bra. Några timmar i ärans tjänst på förmiddagen, och sedan Sambandscentralen för visshet kring livet. Vidare, jag ska tillägga att det var porlinshalka på morgonkvisten. Helt sinnessjukt var det. Jag kommenterade i VK och fick faktiskt ett småbitskt svar "Går det verkligen inte att lämna cykeln hemma när det snöar som värst?! Det finns ju alternativa färdmedel." Jag antar att signaturen Ann-Louise har en poäng. Nåväl. När jag stod redo för avfärd var det ändå kört i bussväg. Jag hade inte fixat tiden. Nå. Var var jag?

Jo, klockan är som sagt tjugo i elva. För inte längre än tjugo minuter sen satt jag och drottningen redo att kicka igång kvällens Mad Men. Jag fotograferar lite i vardagsrummet, och vi småpratar. Jag ska ställa kameran på hyllan och det är då jag ser henne. Treåringen. Hon står i köket och tittar ut mot oss och vardagsrummet. Jag rycker till så att jag nästan tappar kameran. Kokar upp ny välling och vi kryper ner med henne. Jag får sedan höra att medan hon och drottningen låg i sängen och väntade på vällingen så hade Klara mer eller mindre anklagat mamma -- hon hade minsann sett henne sitta och äta popcorn. Jösses. Nå. Nu är det 2:nd round, nu måtte den visuella avkopplingen få plats. Ciao.