Vilken rysskyla, va? Tagget inför att hoppa på trampmobilen - sådär. Det sista jag såg innan jag lättade ankar var flickorna i mitt liv, den ena uttryckande konst; den andra mysande. Snacka om svårt att slita sig. Nå. Cykeln gick trögt ja men nånting. Stod upp och trampade genom hela den raksträcka (Kungsgatan) där jag vanligtvis seglar fram. Brrr. Iskristaller över halsduken som prydde mitt plyte. I skrivande stund nu lunchandes. Soffläge. Kaffet och chokladbiten (som jag unnade mig) kvar, sen åter ut på fältet. Trevlig fortsatt helg, allesammans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar