Måndag & ryggmärgsoperation

Detta var då den stora dagen för operation. Strax efter åtta blev vi hämtade och färdades ned till operationscentrum. Jag sticker inte under stol med att jag fick trassliga nerver så snart vi rullade in i denna miljö. Man kände att den var djupt allvarsam, till skillnad från den trygga avdelningen, där det mest var kaffeautomat och leksaker på agendan. Nå. Den storartade neurokirurgen som tagit sig an Klara hade uppskattat att nån gång kring fyra-fem borde det vara klart. Jag och Ingrid ställde in oss på detta. Döm av vår positiva förvåning när de ringer vid två och meddelar att Klara ligger på IVA/uppvak, och hon är rentav vaken. Vi skyndar oss dit, jag och drottningen. Oh. Visst är det så. Vår prinsessa är förvisso stenad på opiater, men vaken, och väl synande sin omgivning. Vi kurrar upp oss i sjuksängen. Den assisterande kirurgläkaren kommer snart in och berättar att allt har gått jättebra. Härligt. Under dagen blir det isglass, och rätt vad det är rullar det in en vagn med en tjocktub, VHS-bandare, och ett gäng schyssta filmer. Bland annat Lejonkungen rullar, den här kvällen.