Så, då var man alltså hemma igen. Det var ett missförstånd med någon annan som ledde till att jag blev blixtinkallad. Underbart, i detta fragila skede behöver jag varenda krona. Nu när jag kom över tröskeln tjuter Klara "Det finns jordgubbar", och visst var det så. Underbara bär. Jag tror jag ska försöka mig på en sann klassiker, innan de är slut. Ni känner mig. Det är söndag, och mörkrets inbrott till trots lurar det åt att vi beger oss till en närbelägen [nu snötäckt] kulle och rockar Klaras nya snowracer. Hoppas alla har haft en bra helg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar