Porlinsfilosofi
När Klara satt och bajsade kom hon med ett intressant utlägg.
—
Men pappa, tror du att det ryms mer bajs i väggen?"
—
Ja!
—
Jo, för det är ju en stor vägg!
Det bisarra var att just när hon hade sagt det kunde jag inte hjälpa att visualisera hur hela baksidan av väggen var fylld med mänskligt exkrement. Det var en vedervärdig syn, och var kom den ifrån? Jag smålog åt det groteska, och skrev en rad på den sociala tidslinjen om att det troligtvis bara var jag och Martin "Rocky" Kellerman i hela världen som inte kunde blockera sådana sinnessjuka sinnesbilder.
Middagen
Tex-mex, en riktigt hederlig variant på kyckling. Ni som drar den här för jämnan känner säkert till det bästa, att man får hälla het kycklingsaft över riset. Det blir krämigt och gott. Grönsaker serverades till, ty här följer vi minsann tallriksmodellen.
I soffan
Här hade det hunnit bli kväll, och vi kurrade sedvanligt upp oss i soffan. Filmen som visades var Spirit - Hästen från vildmarken, och i synnerhet en av de svenska sångerna var så oerhört bra. Jag ville bara resa mig upp och falla in i sång, för det var mer en sådan sång som man mår bra av, än en sådan som man dansar till. Nån gång ska jag plocka fram den. Så ja, tillbaka nu. Jag var bara tvungen att ta reda på vad det är för sång. Det är alltså Martin Stenmarck som sjunger Jag är fri. Klicka på låttiteln så kommer ni till ett Youtube-klipp med just snutten med sången. Njut. Ett som är säkert är att om jag hade haft Martins sångröst hade jag vetat vad jag skulle göra när jag blir stor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar