Sidospegeln (del 1)
Nånting som jag lade märke till redan när jag testkörde vår bil var att jag inte kunde ställa in sidospegeln på förarsidan ordentligt. Man vill ju liksom ha den så att man ser 5% av den egna karossen (mest som en slags mental 'offset'), och 95% utanför. Med den i princip tvingade spegelinställningen var förhållandet i princip motsatt. Oönskat? Jamen nånting. Det gick liksom att vrida spaken åt alla olika håll förutom just mot sig, det vill säga för att få spegeln att riktas utåt. Jag bollade detta med säljaren, som spottade bort problemet lite á "Äsch då!", och istället öppnade handskfacket och visade att det minsann följde med ett par extra sådana gummiöverdrag som man trär över metallspaken. "Utifall att de skulle nötas ut", liksom. Jag var mer intresserad av det maskinella än det kosmetiska, men det blev — uppenbarligen — affär, detta lilla knas till trots. Jag hade misstänkt att hela spegeln skulle behöva bytas ut, och börjat kolla på billiga reservdelssajter (e.g. skruvat.se) efter delen. Några hundralappar, visade den sig ligga på. Det kändes mastigt, så än så länge hade jag nöjt mig med att vika papp till en hård sprint, vilken jag hade kilat fast på höger nederkant av spegeln, för att liksom tvinga den in i ett läge så att jag såg utåt Den lilla pappbiten gav onekligen ett anskrämligt utseende till spegeln, och visst blev den till blöt och fick bytas ut ibland, så nu hade jag bestämt mig. Jag skulle ta mig en titt.
Jag satte mig i lugn och ro med några enkla verktyg intill mig. Jag tog bort gummistruten runt metallspaken, och pillade även ut en täckplugg i plast, under vilken det satt en stjärnskruv. Jag fick ut denna, och kunde böja plasthöljet lite så att jag såg in, men det gick inte att lossa. Jag förstod att det var den där konstiga metallringen under spaken. Det var en konstig variant. Två små ingröpningar på sidorna. Det var som att man skulle behöva nåt specialinstrument. Jag gav upp projektet, och gick istället hem och Googlade efter märkvärdiga verktyg som används i bilar. Jag fick ingen träff. Slutligen bestämde jag mig för att titta i Haynes-boken, som jag faktiskt lyckligtvis hade betalat 216 kronor för, och som stod i bokhyllan. Lyckligt värre, en sida beskrev i detalj och med illustrationer hur man monterade isär sidospegeln. En vanlig radiotång användes på bilden för att vrida ut den där metallen. Så klart. Varför hade jag inte tänkt på det tidigare? Ibland är man lite korkad. Nåväl. Det var sent, så jag beslöt att detta skulle bli ett projekt för morgondagen.
Tablettasken
Det var när vi hade varit på Strömpilen och stormarknaden tidigare på kvällen som ett par rätt unga tjejer stod utanför. Jag hörde hur de hälsade på Ingrid och överlämnade något till henne. När vi gick vidare visade hon vad det var. En tablettask från det politiska partiet i blått. Nya Moderaterna. Jag har ännu smakat på tabletterna. Jag ska inte göra det heller. Jag ska däremot spara tablettasken. Förmodligen i all evighet.
Smörjfettet
Jag glömde visst nämna, tidigare på dagen hade jag varit ut på Biltema. Varför? Jo, det kommer sig att jag förra veckan fick ett spontant infall, nämligen att köpa hammock. Den ena solstolen har ett knäckt armstöd sedan förrförra sommaren, den hela solstolens armstöd knäcktes i fjol sommar. Så, nya solstolar har varit en inköpsplan för denna sommar. Nå. Ska man ha rejäla solstolar så kostar de ju minst trehundra kronor styck, och eftersom vi vill ha två blir det en del. Det var därför mina ögon spontant fastnade på en nyhet i varuhusets sortiment, nämligen en hammock. Som ni säkert vet brukar hammockar kosta åtskilliga tusenlappar. När prislappen på art. nr. 14607 stannade under sexhundra kronor och tycktes erbjuda tre sittplatser var det som klippt och skuret, tänkte jag. Som sagt, detta var i måndags för en vecka sedan. Jag dundrade ut och bedömde visningsexemplaret, och köpte sedan en kartong. Genom att fälla fram baksätet fick jag in hela den stora kartongen i den lilla Skodan. Oerhört fascinerande. En klar fördel med småbilar ur den s.k. Golf-klassen är den här typen av dynamiskt bagageutrymme som de ofta har. Nå. Den gångna veckan gick, och kartongen blev stående i hallen. Jag tänkte att jag ville avvakta. Så nu denna måndag var det alltså sista dagen på öppet köp, och jag kände plötsligt att jag inte var lika inne på möbeln längre. Den var stor nog att inte gå igenom balkongdörren, så innan vintern skulle vi tvingas montera ner den till en byggsats igen, alternativt låta den stå ute med någon slags skynke. Sedan är det bråda tider och femhundranittionio kronor är femhundranittionio kronor. Jag fällde återigen fram baksätet och stuvade in kartongen, och så bar det ut mot Ersboda. Nyttjade mitt öppna köp utan krusiduller. Gick in och köpte en liten flaska syntetiskt smörjfett till cykeln, trots allt. Nu ska min militärianska stålhästs rörliga delar åter bli mjuka, lagom till sommaren.
Potatisgratängen
Min hustru skred till verket framåt kvällen. Det blev potatisgratäng och benfria kotletter till detta. Oerhört gott var det. Det var inte särskilt länge sedan jag minns hur jag fick frågan om vilken som var min älsklingsrätt. Jag svarade efter ett visst tvekande att det var potatisgratäng. Jag kan aldrig hymla om att jag är svag för potatisgratäng. Den ska komma med rikliga mängder grädde, så klart.
Godnatt
Här rundar vi av och gör kväll. Ingrid läser en intressant berättelse och Klara lyssnar hängivet. I det här läget brukar jag komma med små instick som Ingrid uppfattar som störande moment, och jag brukar ibland få ett litet nyp som bestraffning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar