Frukosten
Det är alltså lite grann såhär jag arbetar. Då för att få en schysst start på dagen. Ni förstår säkert.
Inköpet
Jag hade kvällen innan gjort min research, och de enda som verkade ha moderna LED-varianter på nämnda socket var faktiskt (ja) Jula. Jag hade ju likväl vägarna förbi, som jag snart skulle sparka in min tredje dag på giget, så jag hann ödmjukt susa in och handla. Om — mot alla rationella odds — jag skulle springa på patrull med att ersätta klassiskt gult ljus med LED så köpte jag även ett [just sådant] 2-pack, då för blott en guldpeng. Killarna och tjejerna som manövrerar butiken lyckades även med konststycket att få mig att haffa ett spännband på min färd genom butiksgången. Det stod en skylt "Endast tio kronor!" och jag tänkte att spännband vanligtvis är dyrare, som trots att jag inte behövde det för stunden slog jag till. Just typiskt. Needless to say; jag tajmade snyggt, och klockade in i tid.
Lunchen
Yet another day, och idag skulle Fru Fortuna vara desto mindre hjälpsam. När jag rullade in på ledet var man hämtar ut snabbmat skulle det visa sig vara ett stadigt led. Jag sticker inte under stol med att jag kände viss oro. Jag tittade nervöst på klockan. Min halvtimme brann fort. Låt mig hoppa till facit nu. Som genom ett mirakel lyckades jag.
Fikat
Sent på eftermiddagen efter hemgång lutade jag mig tillbaka i soffan och högg in på lite god bulle, och givetvis svart kaffe till detta. Det satt som en smäck. Kan förresten rekommendera dessa bullar. Brukar vanligtvis inte ha alltför mycket till övers för färdiga bullar från butikshylla, men dessa höll faktiskt mått med råge.
Skyltbelysningen (uppföljningen)
Ja, för att på ett logiskt sett följa upp gårdagens felsökning kan jag då här meddela att jag styrde upp skutan rätt läckert. LED-ljus är ju sånär som vitt, och det kändes faktiskt snyggare än det där gammaldags gula ljuset som suttit innan. Som en annan blådåre fick jag en fix idé om renhet och sprang och hämtade en skurhink, trasa, och nåt universellt rengöringsmedel. Jag svabbade hastigt och lustigt av den värsta smutsen.
Middagen
En enkel variant, denna onsdag. Köttbullar och spaggeti. Ni vet säkert. Jo, just ja. Ja ska berätta vad jag gjorde. Jag smög till kylskåpet och hämtade en tub med margarin. SÅ smetade jag ut ett precis lagom lager över den här tallriken. LÅt mig sedan säga så här — det gjorde jobbet.
Bokhyllan
Oj då, här slår visst händige herrn till igen. Det handlade om bokhyllorna i vardagsrummet. Det står två stycken likadana på varsin sida om den stora bänken med den stora visuella skärmen. Det har alltid suttit vita knoppar för handtag. Det var under min städning av städskåpet häromveckan som jag fann ett gäng skåphandtag som jag faktiskt fyndade häromåret. Det var tydligen en utgående modell, och då hade jag fått till det snyggt och smidigt. Första tanken då hade varit att ersätta hyresrättens garderobs- eller köksskåp, fast det skulle visa sig att Bostaden har valt att köra — det aningen udda — c/c-måttet av 85 millimeter på samtliga skåpdörrar. Dessa låg på 96 millimeter. Det var nu tanken slog mig. Bokhyllorna. Nå. I dagsläget hade de ju bara ett förborrat hål. Hur skulle jag nu fortskrida, mäta och borra upp ett till? Maskin finns visserligen att tillgå, fast jag tänkte ändå om. Det kändes som att idén jag fick var bättre. Handtaget fick nämligen hållfasthet med bara en skruv, det enda var då att den övre delen av handtaget liksom inte satt fast "i sidled". Mot bakgrund av att man kanske ville bibehålla bokhyllornas ursprungliga borrning (ett stycke hål) kändes det som att lim var en bättre lösning än att borra ännu ett hål. Sagt (tänkt) och gjort. Jag tog vattenpasset till hjälp och lät superlimma handtagets övre fäste. Resultatet blev klockrent. Nu återstår bara att montera de resterande tre handtagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar