Big Boy
Vi inledde söndagen med en sväng ner på den klassiska hamburgerrestaurangen nere vid Strömpilsplatsen och älven. Behagligt var det, och vi fick i oss rubb och stubb. Fast det är klart, för mig är det ju sällan några problem.
Holmsunds Tropikhus
Nästa punkt på dagens agenda blev Holmsunds tropikhus. Jag fick idén redan för någon månad sen, när jag satt på kommunens webbplats och surfade runt efter vettiga utflyktsmål. Tydligen skulle man kunna hitta både tropiska giftormar och djungelns vilda små apor här, så visst var var det lockande. Vi dundrade iväg, och äventyret blev inte någon besvikelse. Mängder med djur, och atmosfären sen. När vi skulle lätta ankar sa Ingrid att Klara fick välja en souvenir vid entrén. Givetvis haffade hon ett mjukisdjur i form av en orm. Prislappen löd 149 kronor, och undertecknad tyckte kanske att det kändes som snudd på överpris, men sagt var sagt. Vi vandrade därifrån med den långa ormen i tyg. Vi får hoppas att stoppningen håller i ett par år.
Sand
Min kära vän Alexander har vid flera tillfällen tryckt hårt på att hans mamma bor i Sand, en slags skärgård eller idyll, inte alltför många kilometer ifrån staden. Som vi tog E12 (på Obbola-sidan) på hemvägen kom vi naturligen att passera avfarten, och här vek vi in. Det var ett litet samhälle och i princip det enda vi kom fram till var en liten båthamn. Vi gick ut på bryggan och tittade oss omkring. Jag ringde Alexander och förklarade läget. Han var hemma.
4H-gården
Söndagsäventyret bär vidare. Vi dundrar iväg till 4H-gården, med alla deras djur. Klara är inte alls lika blyg inför de små kossorna som i fjol. Hon klappar dom och djuren ser ut att trivas. Det var allt som allt trevligt att hänga ut här.
Nydala
Efter besöket hos djuren gick vi ner till Nydalasjön, var det blev en del bus och stoj. Det hade troligtvis inte blivit någon större succé, om det inte var för att Klara fann den käre Karim. Det är Ödets ironi, vi springer alltid på varandra. Barnen lekte så det stod härliga till, och jag och Ingrid käkade dillchips och drack vatten från plastdunken om vartannat. Att vi sedan framstod tjockt WT, en annan femma. We're just living it out, fully.
Alexander
När vi slet oss från Nydala dundrade vi hemåt. Jag kände att jag ville optimera söndagen till det maximala. Den gode Alexander var inte omöjlig, utan blott en stund senare satt vi ner och drack en skvätt kaffe och snackade om livet. Jag tycker om familjen Karlssons balkong. De odlar tomater, just som om vi var tillbaka i sjuttiotalet. Jag kan definitivt älska situationen.
Rakningen
När vi väl hade kommit hem hände något lite skruvat. Det gick blixtsnabbt. Klara klippte av mig en tufs ur håret och jag fick ett neurotiskt sammanbrott. Ojämnheter, med mera. Detta skulle tvunget korrigeras. Nå, det var väl lika bra att Klara fick lära sig att hantera hårmaskinen på riktigt, hon hade ju lekt loss lite gran redan i fjol. Sagt och gjort. Klara fick dra av mig allt hår. Hon var jätteduktig, lilltjejen. Jag skratatde både en och tre gånger åt hur deformerat mitt ansikte framstår i fotografiet. Jag tryckte mig ner i en skön solstol, helt enkelt. Jag är ännu ung.
Chili con carne
Det blev detta till middag, efter noga övervägande. Vi hade också kommit fram till ris, inte baguette. Det smakade riktigt schysst, och vilken maffig söndag sen. Jag kommer inte ihåg sist vi hann med så mycket. Det här var maximalt. Livet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar