Driftskostnader
Det var söndag, och jag var ovanligt utvilad. Faktum var att jag hade slocknat(!) tidigare än på länge lördagen innan, så klockan var före sex på förmiddagen när jag slog upp mina klarblå kristaller. Jag låg emellertid och drog mig ett bra tag, innan det blev till att kliva upp. Väl uppe slog jag tag i något jag övervägt en tid, nämligen att slå till på ett erbjudande som Halebop ligger ute med. Jag hostade upp en femhundralapp och får då fria samtal, sms, mms, och 1 gigabyte data per månad i tre månader framöver. Det kändes värt, då jag i dagsläget bränner fruktansvärt många hundralappar på grund av all data som flyger iväg. Nu stillnar det, förhoppningsvis.
Hamburgare
Jag kände mig på hugget för skräpmat, och just likt förra söndagen slog vi på med Big Boy vid Strömpilen. Smakligt, as always. Schysst att de bjuder på kaffe efter maten, också.
Solsken
Efter lunchen drog vi till Berghem. Svärföräldrarna semestrar i Stockholm, så min svåger höll låda i huset och det blev galej ute på altanen. Jag låg och njöt av solstrålarna. En riktigt fin söndag, var det. Sedan drog vi faktiskt till Barnens hus och lät Klara springa fritt. Jag fick då en fläng och inte minst impulsiv idé. Nåja, impulsiv och impulsiv, jag har väl spånat på tanken med en ny maskin (tv-spel) ett bra tag, fast nu kändes det lägligt. Medan tjejerna var på Barnens hus sprang jag över till NetOnNet. De hade bara konsoller i sitt beställningssortiment. Det sög. Modstulen gick jag tillbaka till parkeringen och slöt upp med tjejerna. Vi körde hem Kerstin.
Glass
En stund senare satt vi nere på Nydala och käkade Pigelin. Det var ett smärre projekt att skrapa ihop likviditet till glassen. Vi kämpade men fick inte ihop det riktigt. Jag ville minnas att de inte tog kort i glassbaren, men så när det blev vår tur i kön visade det sig att de faktiskt gjorde det. Då var allt lugnt. Killen bakom disken gjorde klassiskt uttryck för "Dra en galning, istället!" när jag viftade med kortet och skulle betala åtta kronor för en Pigelin. Jag såg hans anlete och läste av honom. Förklarade att jag gärna hade betalat kontant, men att vi bara hade lyckats skrapa ihop sju riksdaler ur våra portmonnäer. Killen suckade faktiskt inte, utan sa med glöd i rösten att han hellre tog de mynt vi skramlat ihop än lät mig dra kortet. Riktigt schysst. Vi sparade en krona, bara sådär.
Videospel
Faktum är att när vi hängde med glass på Nydala tidigare hade vi redan gjort en blixtrande entré på Elgiganten, var det hade pangats på rejält. Wii som sådant är visserligen på väg att fasas ut från marknaden, men — som ett led av att Nintendo vill klämma ut så mycket som möjligt ur sin gamla kassako — en ny revision utan tillgång till Internet eller Component-video eller stöd för GameCube-handkontroller. Jag hade tyckt att det känts just lämpligt för att fylla våra behov, så det hade blivit affär. Visserligen sved det i hjärtat att inte kunna koppla upp sig på stubinen, men det borde man i sinom tid kunna lösa med någon slags instick; enheten hade trots allt en USB-port. Det här var vår söndag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar