Nydala
Ännu en dag hade min lilla familj äran att spendera dagen på Nydala. Mitt i allt sparkade hungern in, och den fläskiga strandbaren servrade oss med varsitt rejält mål. Vi blev snart mätta och belåtna, och sedan kunde vi åter ligga och glasa i varsin solstol. Klara tutade och körde, givetvis.
Armbanden
På kvällskvisten fick vi trevligt besök. Gåvor utdelades, likaså. För att vara mer exakt, jag och Ingrid fick varsitt armband, tillskansat på en gatufestival i Norrbotten. En kort stund efter att vi hade blivit tilldelade dessa gåvor tyckte jag att det var en fin idé att vi förevigade tidsstämpeln ute på balkongen. Ingen blixt behövde avfyras. Här uppe i norr är det fortfarande ljust sisådär tjugo i sju på kvällen.
Familjepizzan
Jag är uppriktig när jag säger att jag tror att det är första gången i mitt liv som jag beställer familjepizza. Nåväl. Det var alltså på kvällskvisten, och vi hade — som sagt — besök från norr. Mitt i allt blev jag utkallad till Berghem. Svärfar har tydligen sålt sin sporthoj och istället köpt en Harley Davidson. Den gamla sporthojen skulle köras ner till Stockholm. Jag åkte ut och vi rullade in den i en liten hyrd heltäckt släpvagn i vilken svärfar hade byggt värsta geniala riggen utav hopskruvade brädor. När den stora maskinen var på plats drogs spännband åt och snart stod motorcykeln riktigt stadigt inne i släpvagnen. En av svärfars goda vänner — som också var på plats för att säkerställa fastspänningen i släpet — sa skämtsamt att svärfar hade bekräftat sin 'gubbstatus' i och med bytet från sporthoj till HD. Jag drog — i mitt stilla sinne — på smilbanden, men tyckte själv att det var awesome hur svärfar nu plötsligt skulle vara som hämtad ur Sons of Anarchy.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar