Avsparken
Det var fredag, och så sent som dagen innan kunde min barndomskamrat briljera med inte mindre än trettioett stoltserande jordsnurr. Ja, han är sannerligen en gammal räv i gemet nu, Alexander. Denna fredag var planen att vi skulle sitta ner och dricka öl och snacka skit under avkopplande former. Så, när jag slutade klockan kvart över sju hämtade jag upp David, lämnade honom på Kandidatvägen, varpå jag åkte ner till Systembolaget och köpte födelsedagspresenten.
Ja, den kom efter mycket velande och tvekande att stå i en stor flaska tequila. Jag hade tidigare under dagen sprungit runt och försökt bolla med arbetskamrater om smarta tips på present till en kille på 31 år. Jag fick diverse tips, men när vi till slut var inne på ett USB-minne ("nåt man alltid behöver") kände jag att jag var fel ute. Det kändes bara töntigt. Jag tänkte då tvärt om och kom på att det ädlaste var att ge min vän en födelsedagspresent som han troligtvis INTE skulle minnas. Så blev det också. Här har jag pussat tjejerna godnatt och tagit mitt militärmässiga flaggskepp och dundrat de cirkus två kvarteren till vännen.
Mittlinjen
Här har vi suttit ner i ett par timmar, och jag börjar känna mig mjuk i lederna. Den klassiska filmen "Fyra nyanser av brunt" har hela tiden gått i bakgrunden. När killarna kommenterade det blev jag varse att Rheborg verkligen såg ung ut.
Givetvis åker tequilaflaskan fram. Citron och salt finns också på plats. Vid det något klassiskt hastiga inmundigandet hävdar Alexander bestämt att citronerna är ekologiska, och att det därför går bra att äta skalet också. Jag kastar ett getöga mot hans håll av soffan för att se så att han inte försöker sig på en sån där klassisk lurifax av en kille som är drygt 1½ år äldre än en själv. Nej då, Alexander själv har synligt hela citronklyftan i munnen, och tuggar skalet för fullt. Det måste då vara rätt, detta förfarande med ekologiska citroner, tänker jag, och följer hans exempel. Skalet smakade faktiskt riktigt mjukt och fruktigt. Det var inte alls den där beska smaken som skal brukar ha. Det var rentav gott. Wow. Ekologiskt är verkligen the shit. Man lär sig nåt nytt varje dag.
Mållinjen
Här har det blivit sent, säkert framåt halv två på natten. David har precis satt sig tillrätta i taxin och ska här precis stänga dörren. Bara sekunder senare har jag låst upp mitt flaggskepp och trampar genom ett såsigt Ålidhem; destination sängen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar