Denna underbara kväll toppades av att Klaras kära farmor (min älskade mamma, Ingrids högaktade svärmor *) förärade oss ett telefonsamtal. Som vanligt blev det ett ganska långt sådant. När mamma/svärmor/farmor ringer blir det sällan korta samtal. Vi har alltid så mycket att prata om, allt mellan himmel och jord hinner avtalas, känns det som. Jag har dessutom satt i system att någonstans mitt i samtalet ta fram kameran och avfyra ett skott, sedan MMS:ar jag fotografiet på stående fot, och ber min mor om feedback. Man har bara en mamma. Så sant som det var sagt. Mamma är bäst. Om blott två dagar fyller hon förresten år. Oj oj, tiden går så fort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar