På Maxi
Tidigt på kvällen slog vi följe med Alexander och Emil, och drog gemensamt den snudd på klassiska turen ner till Strömpilen och Ica Maxi, var diverse matvaror inhandlades. Ungarna fick här åka kundvagn, och jag glider följaktligen sidlänges — som på ett moln — igenom hela eventet.
Hos Tobbe
Det slog mig att den klassiska tjockteven som officiellt har varit Klaras ända sedan hon var en liten bebis har stått och samlat damm i en garderob ända sedan vi flyttade in här, mest p.g.a. Klaras rum saknar tv-uttag, och vi ändå inte planerar bli så långvariga att det är lönt att börja borra och/eller dra kablage.
Apparaten har en väldigt anrik historia, och jag kommer nog aldrig att glömma den, men i en garderob gör den inte annat än att samla damm och ta upp plats. Då vore det bättre om den gjorde någon nytta, tänkte jag, och i samma stund kom kamraten Tobias upp i huvudet. Under mina besök hos honom har jag noterat att han visserligen har dubbla bildskärmar till sin stationära rigg, men inte en teveapparat i hela lägenheten. Jag ringde således på kvällen upp honom för en snabb intressekoll. Jo visst, han kunde mycket väl tänka sig att befria mig från den här bördan. Ljuvt, för alla.
Medan Ingrid donade med maten dundrade jag ut till Törelvägen och bar upp apparaten. Tobias var när jag anlände redan ute i förrådet och förberedde genom att bära upp lämpliga hyllor. Vi hann surra lite, och funktionstesta apparaten. En trevlig sammanstrålning, allt som allt.
Till bords
En knapp halvtimme senare var jag åter hemma, och Ingrid mästerliga lasagne serverades. Ofta är lasagne en typisk sådan maträtt som är godare dagen efter, men just den här kvällen var det något speciellt med den. Jag kunde inte sluta äta, hur jag än försökte. Just typiskt, på en söndag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar