Dagens kunskapslyft: Länsbokstav
Klockan var fem i halv ett när det flaggade i min telefonlur. Det var min älskade mamma som ringde. Jag blev överlycklig. Mamma var på muntert humör och vi pratade typiskt söndagligt; jag i soffläge i vardagsrummet. Så föll vi plötsligt in på historia. Mamma berättade om ett minne från sin barndom. Det var alltså i slutet på femtiotalet, och hon lärde sig alla länsbokstäver på bilar. Länsbokstäver, frågade jag, undrande.
Var det måhända så att det län som ett fordons ägare stod skriven i stod inpräntat i exempelvis skattemärke förr i tiden? Jag hann börja fundera. Min mamma sa då att det stod i skylten. Jag förstod ingenting, men med hjälp av teknikens vidunder (telefonluren) surfade jag in på Wikipedia och fick snabbt svar på mina funderingar.
Mamma skojade inte med mig. Förr i tiden stod ägarens län inpräntat i registreringsskylten. Mamma skrattade i telefonluren, och sa att länskoderna satt väl inpräntade i hennes huvud sen hon åkte runt med sina föräldrar när hon var liten. Hon hade satt det som ett litet projekt att lära sig dom. Det var kul att kunna se vilken del av riket semesterfolket kom ifrån, sa hon skrattande i telefonen. Jag kände genast att jag ville testa henne, och då jag hade Wikipedia-artikeln framför mig så hade jag ju ett direkt facit.
Jag tog några län på måfå, och banne mig, min älskade mamma svarade blixtsnabbt rätt på vartenda ett. Hon är ett sant geni, min älskade mamma. Jag tänker spontant tillbaka 5-6 år i tiden, till en fas i livet när jag själv hade en liten fix idé om att jag skulle lära mig alla Sveriges riktnummer innantill. Jag vet uppriktigt sagt inte riktigt varför. Jag kände liksom bara att det kunde vara en bra sak att kunna, och att riktnummer inte rimligtvis borde ändra sig i märkbart i det närmaste, så att det liksom var en värd grej att pränta djupt in i långtidsminnet. Jag drog nu på smilbanden när det stod klart för mig vem jag ärvt hela den här stilen ifrån.
Dagens önskan: Ninjago
Vår söndagsshopping började då på Ica Maxi. Klara fick ju en Ninjago-film för några dagar sedan, och hon har redan börjat titta på fler titlar i serien. För den oinvigde så är Ninjago en form av ninjautövande Lego-soldater. När jag själv var ett litet barn fanns förvisso lego, men CGI-tekniken var givetvis inte vad den är idag, så några legosoldater i tv fick jag vara utan. Nåväl. När jag var ett litet barn hade vi istället annat för oss.
Vi spelade bland annat på uppochnedvända 2 liters glasslådor i plast med tuschpennor, och hipps vipps så var vi rockstjärnor. Vi var även ute på diverse byggarbetsplatser med påkar och stål, i tron att vi var TMNT-sköldpaddor på riktigt, och brunnslock och dylikt var alltså fotsoldater som vi slogs mot. Oj oj oj. Jag kommer så väl ihåg när jag var ett litet barn. Jag skall aldrig glömma. Förvisso, Klara må här förvisso gräva bland DVD-utgåvor, men jag ser nu att Ninjago faktiskt ursprungligen sänds på Cartoon Network, en tv-kanal som faktiskt fanns redan när jag själv var ett barn, och som jag har många minnen av.
Dagens inköp: Blandat
Vi var alltså ute och snurrade på dagen, hela familjen. Först var vi på Ersboda var jag köpte bromsvätsketestare, verktyg för panelclips, och en liten reparationssats för cykelslang. Dessutom köpte jag en spänningsomvandlare för 12v-uttag, fast den finns inte med på bilden som jag hunnit slita sönder förpackningen för att kunna försäkra mig om att något av de medföljande stiften passade min rosa skruvdragare. Check på den.
Nästa stopp var i stan, var vi strosade upp till majestätet. Jag hann bolla några ord med kollegor, och shoppingen kom att bestå i en bitssats med fokus på speciella varianter, en bitssats med fokus på vanliga varianter, samt en praktisk dörrhängare som jag haft på inköpslistan i vad som börjar bli fler år.
Nu skred jag äntligen till verket, skönt. Klara var dessvärre ledsen. Hon ville ha leksaker i mängder, men jag och Ingrid höll igen. Bortskämda jänta. Nåväl. Även de våtaste tårar torkar till sist. Ibland måste man stå på sig som förälder. Nå. I varje fall så velade jag i några sekunder mellan krom, vit och grön som färg på dörrhängaren. Efter en snabb överläggning stod det klart att vit blev bäst. Dörrarna därhemma är trots allt vita, så med lite tur kanske det blir en någotsånär sömlös sammansmältning.
Dagens debut: Auktionshandeln
Visst, helt på grön kvist är jag inte när det kommer till handel med privatpersoner på nätet. En och annan Blocket-annons har man väl nappat på, och så sent som för nåt år sen köpte jag ett gäng klassiska TMNT-figurer från nån snubbe i södra Sverige genom Tradera. So far, inga problem. Däremot har jag ryggat tillbaka lite grann vad gäller den där kända världsomspännande sajten, eBay. Rädslan för att åka på fasansfulla summor i tullavgift när man handlar från utlandet har väl varit det främsta hindret. Nåväl.
Denna söndag blev dagen när jag besegrade mina farhågor. Jag skapade ett konto och beställe 10st hyfsat konstiga bits (2 millimeter trekant) från Kina. Fraktfritt. Drygt femtio kronor drogs från mitt PayPal-konto. Nu får vi se när och om det bli någon leverans, och framförallt om någon hemsk följesedel med tullpåslag hänger på försändelsen. Vi får se. Låt mig återkomma.
Dagens käk: Kött
Ingrid gjorde sin världsberömda potatisgratäng till middag. Till denna serverades bland det möraste kött jag ätit hemmavid. Varm majskolv och kall Corona stod som tillbehör. Aj, vilken smaksensation.
Dagens efterrätt: Glass
Gräddglass från GB är den bästa, tycker jag. Den är någon krona dyrare än motsvarighet från Sia, Triumf, eller Icas egna, men ack så värd. Här serverades den med jordgubbar. En kort stund in i mitt glufsande noterar jag att Klara har chokladsås på sin glasstallrik, och inte jordgubbar och vispgrädde, som jag och Ingrid. Jag frågar varför inte hon tagit jordgubbar. "Nämen, dom har jag redan ätit upp!", replikerar hon, och pekar på en tom tallrik alldeles intill. Åhå, där ser man.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar