Påskmiddagen
Traditionsenligt kom påskmiddagen att utspela sig hos Ingrids föräldrar, på Berghem. Minst lika mycket tradition är ju i det som svärfar har valt att kalla för "ångtrut", vilket är ett tämligen komplext (och antagligen hemligstämplat) recept på nåt som får ens sinnen att snurra hej vilt. Snaps och ägg, kan jag i alla fall avslöja. Övrig kryddning låter jag hemlighållas ett dimhölje, så länge.
Nå. En stund senare serverades huvudrätten. Aj, det var lamm och till detta grönsaker och så en shy som fick mig att dra så brett på smilbanden så att det inte går att beskriva med ord. Jag får helt enkelt medge att jag inte kunde bete mig. Jag kunde inte sluta äta. Jag stoppade i mig pinne efter pinne, med detta kött. Visserligen var jag inte ensam, men till sist var det tomt i skålen, och påskmiddagen fick då anses vara avslutad. Aj, så gott det var.
Hundpromenaden
Jag har både hört och läst att det är nyttigt att röra på sig efter att man har inmundigat en snudd på bisarr portion käk, och detta var en [av flera] orsaker till att jag föreslog att jag och Ingrid skulle ta en promenad med Melvin. Nå, truth be told, jag smög förslaget till Ingrid, och hon vidarebefordrade det till svärföräldrarna, jag är ännu inte tillräckligt cool för att fatta sådana imitativ, in public.
Nå, svärfar var [givetvis] glad över att vi åtog oss detta uppdrag, och minst lika glad var jag för ett givet tillfälle att [under vår skogspromenad] hala fram en [påskafton till ära] kall öl ur min jackficka. Denna åtnjuts under vår färd genom Gammlia. Vi stannade till vid en konstig maskin med en ratt som man kunde snurra på. Med hjälp av rätt knapp- och rattkombinationer började någon ur lokalgrundade Klungan att rabbla skrattframkallande påhitt med historisk sensmoral. Jag passade på att skapa några filmklipp, och kommer förmodligen att offentliggöra allt på Youtube, eventually.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar