Morgonstund
Vilken onsdag. Vädret bjöd på skinande sol och jag var ledig ända fram till eftermiddagen. Så snart jag hade slagit upp mina klarblå kristaller gled jag ut på balkongen och intog kaffet. Klara satt och blåste såpbubblor. Vilken sagolik inledning. Jag behöver knappast nämna att kaffet smakade ljuvligt.
Lunchtid
Då vi hade nått fram till och avklarat lunchen blev det efterrätt ute på balkongen. Glass med jordgubbar, givetvis. Efteråt fylldes en skurhink med vattenballonger och det blev plaskigt ute på bakgården. I mitt stilla sinne såg jag små färgade plastbitar kors och tvärs, och undrade när man skulle höra en harkling från någon balkong. Vanligtvis den äldre generationen. Nåväl. Vi skulle väl ha tid att plocka upp efter oss, tids nog.
Interiören
Jag kunde inte sluta tänka på den där fönsterhissen. Tid var bokad till morgondagen, men utöver det faktum att jag ville se och lära mig att förstå så tänkte jag [någonstans, i mitt stilla sinne] att det kanske fanns mån för att trycka ner arbetskostnaden om den inte längre stod i demontering och montering, utan endast montering, det vill säga om allt det gamla var utrivet. Kanske resonerar Motorcentralen inte på samma sätt, jag vet inte. Jag lyckades i varje fall äntligen få bort den lilla plastmodul på armstödet som reglerar hissar och lås.
Den var tvungen att komma loss för att den större halvan av armstödet skulle gå att ta loss, vilket i sin tur behövde komma loss för att lossa de tre stora (PH3) skruvar som drog fast armstödet igenom dörrklädseln och in i dörrens yttre metall. Den där lilla dosan hade visat sig vara en rackare, kvällen innan. Ett litet åtkomsthål undertill var man enligt Haynes och internetforum ska sticka upp ett av specialverktyg (VAG) för att klippa upp klämman inne i det mörka hålrummet. I Haynes stod även att det faktiskt gick lika bra med exempelvis en böjd skruvmejsel.
Böjd skruvmejsel. Herre jösses, man måste ju vara Hulk Hogan för att böja en skruvmejsel, tänkte jag. Sådana smala mejslar som faktiskt tänkbart kunde gå in i det där lilla hålet och faktiskt kunde gå att böja är ju dessutom i regel alldeles för korta. Aj aj aj. Nåväl. Efter mycket kämpande fick jag denna onsdag i varje fall bort dosan, och sedermera resten av armstödet, och följaktligen hela interiören/dörrklädseln. Nu var det bara att börja fundera på själva hållaren, och allt kablage.
Växtligheten
Ute på balkongen fortsatte dagen. Ingrid har nyligen köpt mängder av växter, och idag var det tid för plantering. Hon donade på. Själv lyckades jag tigga till mig en prästkrage. Jag åkte ner till Maxi och köpte en hård metallspade avsedd till just plantering. Så grävde jag fruktansvärt djupt intill väggen, ut med all sand, och ner med 17 liter fin planteringsjord, sedan öste jag på några liter vatten för att ge en stadig bas. Nu är det bara hoppas att det tar sig. Ingrid tyckte att jag var så duktig så att jag fick t.o.m. en till planta. Inte mindre än två prästkragar planterade jag alltså, bredvid varandra.
I mitt stilla sinne tänker jag att flertalet (eller de som förordar genvägar) av de som ska gå till busshållplatsen (Assistentvägen) väljer att klippa över vår bakgård, just intill balkongen stryker de då. Jag kan [i mitt stilla sinne] tänka mig att nu i sommar kommer många som passerar fredag/lördag (eller någon av veckans andra dagar, för den delen) för att ta bussen till krogen med sin käresta stannar upp med berusat "Åååååh!" och hugger en blomma för att köra den klassiska ramsan "Älskar, älskar inte!" med sin käresta. Min hypotes är således att prästkragarna inte blir kvar mer än några veckor. Nåja. Vi får väl se.
Rengöringen
På kvällskvisten fann jag mig själv stående på diskbänken med inget mindre än vänster framruta. Jag tänkte att det var lika bra att få bort tejpresterna ordentligt. Vävtejp lämnar fruktansvärda rester. Om någon bestämmer sig för att ro i hamn något liknande projekt så vill jag varmt rekommendera att använda bred maskeringstejp, och alltså INTE vävtejp/silvertejp. Nåväl. Där stod jag med en disksvamp dränkt i Yes! och kämpade på. Rutan blev i varje fall till sist skinande ren. Finemang.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar