Regnet
Min älskade Ingrid kom och hämtade mig i stan efter jobbet, vilket var en sann tjänst då regnet stod som spön i backen. Nu hade uppenbarligen den dåliga sidan av vädret kommit. Nå. Ingrid var solo, och berättade att Klara var hemma hos Lucas, som bor på gården intill. Vi åkte raka spåret hem och hämtade henne, och regnet stod ännu som spön i backen så jag fick springa med Klara över axlarna över gården. Oj oj oj.
Middagen
Min älskade Ingrid gjorde en riktigt krämig korvstogaranof till middag. Oj oj oj. "Nästan som i skolmatsalen, inte sant?", blev hennes egen kommentar. Jag kan inte mer än hålla med. Jag kommer aldrig att glömma skolmatsalen, i synnerhet inte på gymnasiet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar